Topp Excel-funktioner för ekonomer

I den här filmen får du en översikt över vilka logiska funktioner som finns tillgängliga i Excel. Du får tips om när olika logiska funktioner passar för dina behov. Samtidigt får du en genomgång av hur de byggs upp och vad som skiljer dem åt. Här får du också en bra genomgång av funktionernas syntax – grammatiken för deras uppbyggnad. Filmen är ett bra sätt att snabbt få en översikt innan du prövar de logiska funktionerna som därefter presenteras i de följande filmerna.

Med den logiska funktionen OM går det att skapa formler där du gör ett logiskt test av olika värden. Det är användbart när svaret beror på något som kan vara t.ex. över eller under ett visst värde. Funktionen är mycket användbar för ekonomer.

I den här filmen lär du dig en teknik för att kapsla funktioner. Du hittar var du enkelt kan bygga ihop fler än en funktion, det som kallas att nästla eller kapsla.

Den här filmen beskriver den logiska funktionen ELLER. Det är en variant av den klassiska OM-funktionen, där du kan kontrollera om något av de villkor du vill säkra är uppfyllda.

Det gör man genom att lägga in tester på minst två rader, men det går att göra flera tester samtidigt, upp till 256! Om NÅGOT av de villkor du definierat en logisk test för uppfylls – ger funktionen svaret SANT. Men om inte NÅGOT faller in så blir svaret FALSKT. Funktionen Eller kan vara effektiv att använda tillsammans med OM-funktionen.

IFS är ett bra alternativ till att kapsla en serie OM.

I den här filmen lär du dig att säkra snygga sammanställningar även när vissa centrala värden saknas. Undvika feltexter som #Division0!, #Saknas! Mfl

I den här filmen tipsar vi om olika funktioner som du hittar i FUNKTIONSGUIDEN i kategorin TEXTFUNKTIONER. Med dessa formler kan du tvätta och strukturera stora datamängder.

I den här filmen visas hur du hittar värden med hjälp av funktionen LETAKOLUMN, utifrån att de finns i vertikala kolumner, t.ex utifrån ett valt år. Funktionen är likartad med LETARAD, där man istället söker värden i horisontella rader. Vi går igenom argumenten Letauppvärde, Tabell, Radindex och Ungefärlig.

I det här avsnittet lär du dig använda funktionerna INDEX och PASSA. Syftet med dem är att ge mer flexibla möjligheter i förhållande till LETARAD och LETAKOLUMN. Med Funktionen PASSA så kan du hitta en viss uppgifts relativa position i matrisen. Genom funktionen INDEX kan du hitta ett värde i markerad tabell, utifrån angiven rad och kolumn.

Lär dig att kombinera dessa båda funktioner så kan du få till en ”flerdimensionell” LETARAD eller LETAKOLUMN-funktion, vilket kan vara mycket användbart.

= INDEX + PASSA (INDEX + MATCH)

I den här filmen lär du dig använda funktionen HÄMTA.PIVOTDATA. Du lär dig hur du kan hämta ut specifika värden ur en pivottabell och skapa en säker och underhållsfri sammanställning.

Användningen passar t.ex. när en presentation som du har i uppgift att ta fram är väldigt styrd, när det gäller vilka rubriker och format den har, vilket kan vara svårt att få till i din pivottabell.

Tack vare funktionen Hämta.PivotData så kan du bibehålla automatisk uppdatering mot din pivottabell och ändå styra exakt vilka uppgifter du vill hämta och vart.

=LETARAD() är en ovärderlig formel för att matcha och komplettera din information mellan olika tabeller och matriser. I den här filmen ger vi exempel på hur du kan använda =LETARAD() för att omvandla en kolumn med månadsnamn i textformat till äkta datum angivet som sista dagen i varje månad i en ny kolumn. Komplettera ditt Excelblad med ny data med hjälp av stödtabeller och =LETARAD().

Med =LETARAD() kan du söka ungefärliga värden i en tabell. =LETARAD() söker reda på det värde som stämmer bäst överens med dina villkor och ger dig svaret på din fråga. Vi ger här ett exempel på hur du använder =LETARAD(), för att skapa en liten funktion, som genom en sökning i en pristabell tar reda på vilket pris som gäller för en volym som du anger.

Med formeln =AVRUNDA() kan du snygga till siffrorna i ditt excelblad genom att avrunda dem till ett visst antal decimaler, närmaste heltal, tiotal, hundratal, tusental, etc.

Med =PRODUKTSUMMA kan du räkna ut vägda tal för en mängd poster, exempelvis medelpris för ett antal produkter utifrån deras respektive marknadsandel. I den här filmen ger vi exempel på hur du kan beräkna vägt genomsnittligt pris för fem produkter baserat på respektive produkts angivna marknadsandel. Du hade kunnat uppnå samma resultat genom att skriva en enkel men lång manuell formel, men med =PRODUKTSUMMA() löser du uppgiften väldigt mycket snabbare om du har mycket data att beräkna.

Vi visar här hur du kan sammanställa och summera ett urval av data från olika delar av ditt kalkylark med hjälp av formeln =SUMMA.OMF(). Med hjälp av funktionen =SUMMA.OMF() kan du ange villkor genom att ange dataområden eller, om du förberett listor på kriterier och namngivit dessa områden, genom att ange namn på dataområden med urvalskriterier. Tabellen är flexibel och kan enkelt anpassas och ändras beroende på vilka data du vill sammanställa genom att ändra eller lägga till villkor och rubriker.

Här får du tips om hur enkelt du kan hitta beroenden genom att spåra formler och på det sättet säkra underhåll av din Excelmodell.

Med hjälp av verktyget spåra beroenden kan välja att Spåra överordnade vilket ger dig en grafisk bild med pilar som visar på vilken information cellen är beroende av. Du kan även få upp en förteckning över de hänvisningar som kan finnas. En kraftfull del är också att du kan spåra vilka celler som skulle påverkas av om du tar bort eller ändrar något i den här cellen,
Du kan även spåra Underordnade och se om cellen används på ytterligare ställen.

I den här filmen visas hur du enkelt kan växla mellan att se underliggande formler eller att se värdet av formeln. Något som är mycket användbart för att kontrollera och säkra innehållet när man har en blandning av inmatningsceller och celler för beräkning.

När du arbetar med dina modeller och använder olika funktioner i dina formler så vill man förstås ofta kopiera dem vidare till nya celler. Men du har kanske redan gjort en del grafiskt arbete och fått till kantlinjer, färger och annat för en god överblick. Om du då kopierar så får du med dig format som genast stökar till din grafiska form. I den här filmen får du ett tips som lär dig ett ovanligt lätt och samtidigt mycket användbart tricks för att kopiera utan att få med dig formaten.

Filmen ger dig en översikt över de mest grundläggande finansiella funktionerna i Excel och en kunskap över de begrepp du behöver förstå. Finansiella funktioner är användbara när betalningar sker vid olika tidpunkter, det vi kallar diskontering.  Men också för när man behöver utvärdera olika investeringsalternativ.  Vi går igenom vikten av konsekvens i hantering av vad som är negativa och positiva tal, respektive hur du beskriver olika parametrar utifrån vilka perioder du använder.

I den här filmen får du en översiktlig beskrivning över olika metoder vid investeringskalkyler. Du lär dig vilka av Excels finansiella funktioner som du har användning av i förhållande till val av metod. Vi går igenom begrepp som om Pay-off, Nuvärde, Slutvärde, Annuitet och Internränta. Basen är alltid en bedömning av vilket kassaflöde som investeringen ger upphov till,  men beroende av vilken metod du väljer så skiljer sig tekniken för hur du tar hänsyn till att betalningar sker vid olika tidpunkter.

Investeringskalkyler används för utvärdering och jämförelser mellan olika investeringsalternativ och analyser av lönsamhet, i allt från förvärv, projekt eller om det är mer lönsamt att hyra eller köpa. Du får även se hur Excels finansiella funktioner hänger samman. Så länge du bara har en okänd variabel så kan du få fram den genom att hitta rätt funktion!

I den här filmen lär du dig använda funktionen NUVÄRDE. Nuvärdet är ett beräknade värde av en investerings framtida kassaflöde  tillbaka till idag, med hänsyn till en given kalkylräntesats.

En parallell funktion är SLUTVÄRDE – där diskontering istället sker till slutet av tidsaxeln. NUVÄRDE och SLUTVÄRDE är användbara när du behöver ta hänsyn till att betalningar sker vid olika tidpunkter, där bilder här symboliserar ett kassaflöde, och där in/utbetalningarna är lika stora för varje period. Ett klassiskt exempel på lika stora betalningar för varje period är en Kapitalförsäkring.

För att hantera olika stora betalningar, t ex vid en investeringskalkyl, så ska du använda funktionen NETNUVÄRDE, som beskrivs i en följande film.

I filmen får du lära dig hur du kan använda funktionen NETNUVÄRDE för att hantera den situation som kan uppstå om betalningar är olika stora vid de olika perioderna.  Dettta då till skillnad från funktionen NUVÄRDE som förutsätter lika stora betalningar varje period. Utifrån ett definierat kassaflöde så kan du enkelt diskontera betalningar vid olika tillfällen till idag, dvs nu, till en antagen kalkylräntesats.

Funktionen NETNUVÄRDE är användbar för utvärdering och jämförelser mellan olika investeringsalternativ och analyser av lönsamhet, i allt från förvärv, projekt eller om det är mer lönsamt att hyra eller köpa.

I den här filmen lär du dig använda funktionerna BETALNING (Payment) och RÄNTA ( Rate).

Funktionerna är knutna till beräkning av annuiteter och utgör grunden för beräkning och analys av leasingavgifter eller ett lån där du varje period betalar ett fast belopp.

Vid annuiteter så är det en utmaning att dela upp hur stor del av periodens betalning som utgör ränta och hur stor del som utgör amortering. I de situationerna är funktionerna användbara. Initialt går stor del av beloppet till att täcka räntan, och amorteringen är liten, det är därför det kan bli väldigt kostsamt att avbryta ett annuitetslån eller ett leasingavtal i förtid.

I den här filmen lär du dig använda funktionen IR ( Ir ). Det är den räntesats som en investering avkastar.  Det betyder att inbetalningar och utbetalningar är lika stora om de diskonteras till nutidpunkten med internränta, dvs nuvärdet är noll. Om internräntan är högre än företagets kalkylränta uppfyller investeringen företagets avkastningskrav.

Vid utvärdering och jämförelser mellan olika investeringsalternativ eller placeringar  är den med högst IR mest lönsam.