Bokslut

I den här introduktionsfilmen beskriver vi främst för vem denna serie av filmer om bokslut riktar sig till. Du får också en bild av vad du kan räkna med att få ut av dem. Du får också tips om olika sätt att se filmerna beroende på dina behov.

I filmen Vad är ett bokslut får du ett övergripande svar på vad ett bokslut är.

Ett bokslut görs för en period. De vanligaste perioderna är månad, kvartal, tertial eller år. De första benämns vanligen periodbokslut till skillnad mot årsbokslutet. Filmen visar även vad ett brutet räkenskapsår är till skillnad mot att använda kalenderåret som räkenskapsår. Du får också vet för vilka bolagsformer du får använda brutet räkenskapsår.

Bokslutet visar verksamhetens ekonomiska ställning på balansdagen – vanligen den sista dagen i månaden, kvartalet eller året. Det görs i balansräkningen som visar verksamhetens tillgångar samt egna kapital och skulder.

Bokslutet visar i resultaträkningen en sammanställning av verksamhetens intäkter och kostnader med en summering av resultat, alltså vinst eller förlust, för den aktuella tidsperioden.

I den här filmen visar vi schematiskt på sju steg för en bra arbetsgång i bokslutsarbetet. Kort sagt – hur man gör i praktiken.

Det är dessa sju steg som de följande filmerna därefter fördjupar sig inom.

Ett systematiskt och strukturerat arbete gör att det går att få fram bokslut snabbt och effektivt.

Du får i filmen tips för att utveckla de rutiner som behöver fungera bra i det löpande redovisningsarbetet för ett smidigt och rationellt bokslutsarbete.

Du får t.ex. tips så att viktiga underlag fångas redan från början för att underlätta dokumentationsarbetet vid bokslutet.

Vi utvecklar också synen på begreppet noggrannhet – vad behöver man vara noggrann med?

I den här filmen visas översiktligt hur avstämning och dokumentation bör göras vid bokslut.

Vid bokslut ska saldon i balansräkningen verifieras. Det görs genom specifikationer som sammantaget utgör en dokumentation för att bokslutet vilar på en korrekt grund.

Avstämning handlar även om att bedöma rimligheten i värdena vilket blir allt viktigare. Du får en förklaring till skälen och vad som enkelt kan göras för att bedöma rimligheten.

Denna film följs av flera inom ramen för steg 2 – avstämningar och dokumentation. De filmerna visar på hur du kan arbeta med avstämning av specifika grupper av konton i balansräkningen.

I den här filmen får du tips om hur du gör avstämningar av kassa och bank samt dokumenterar.

Det är naturligt att börja med likvidkontona. När man rättar fel där så löser sig mycket annat per automatik. I filmen får du exempel på var felen kan uppstå.

I filmen visas hur du stämmer av kundfordringar mot kundreskontran och dokumenterar. Samt att på motsvarande sätt stämma av leverantörsskulderna mot leverantörsreskontran.

Vi pekar vi på var felaktigheter kan uppstå och hur du hanterar osäkra fordringar i bokslut.

Du får också ökad förståelse för vikten av gemensamma rutiner och samverkan mellan ekonomiavdelningens arbetsgrupper för att få fram korrekta värden.

I den här filmen förklaras skattekontots grundläggande funktion som ett centralt konto där alla skattehändelser passerar. Kontot samspelar med bankkonto och med flera konton för skatteskulder.

Fokus ligger på hanteringen av den beslutade F-skatten för bolagsskatten. Vi visar samspelet mellan skattekontot, bankkonto och skatteskuldkonton. Samt hur avstämning och dokumentation görs.

I en följande film behandlas hanteringen av skatter som uppkommer utifrån ersättningar till personalen och hur dessa stäms av.

I den här filmen visas hur avdragen för preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter beräknas samt bokas. Då finns även en beräkningsgrund för att göra en avstämning gentemot lönelistorna. Vi ser också på samspelet med skattekontot samt vad som bör ingå i bokslutsdokumentationen.

För bästa utbyte av denna film bör du först se filmen om skattekontot.

I den här filmen visas grundprincipen för periodisering. Att det just är de kostnader och intäkter som rör den aktuella perioden som redovisas. Kraven innebär att kostnader och intäkter kan behöva flyttas mellan olika månader. Vi visar här hur det går till.

Vi behandlar begreppet interimsfordringar samt upplupna intäkter och förutbetalda kostnader.

Filmen fokuserar på konteringar av förutbetalda kostnader. Vi ser särskilt på användningen av interimskonton för sådant som betalas i förskott.

Du får tips på former för avstämning och dokumentation.

I den här filmen ser vi  mer på vad upplupna intäkter är och hur de bokförs med hjälp av interimskonton. Det är bl.a. användbart för pågående arbeten och produkter i arbete (PIA).

Filmen visar på problematiken med att bokföra sådant man ännu inte fått något underlag för i form av t.ex. faktura. Samt om metodiken för att hantera upplupna kostnader så att periodens bokslut ändå visar en rättvisande bild.

I filmen behandlas semesterlöner, sociala avgifter på dem och löneskatter på pensioner och hur dessa poster beräknas och bokförs. Du får även se vad du behöver ha för underlag, hur du kan stämma av och vad som bör ingå i dokumentationen för bokslutet.

I den här filmen visas hur arbetet går till för att värdera de tillgångar och skulder som bolaget har.

Du får se hur osäkra fordringar hanteras och en kort introduktion om värdering av lager. Vi går också igenom hur kortfristiga delar av långsiktiga fordringar och skulder ska bokas inför bokslutet.

Vi går i korthet igenom värderingen av värdepapper samt vilka andra fordringar och skulder du behöver se över avseende värderingsperspektivet.

Att värdera lager är ibland lätt och ibland komplicerat beroende på verksamhetens inriktning. Vi går igenom vilka typer av bokföringsmässiga lager det finns och hur de ska värderas. Du får en beskrivning av hur en inventering ska göras och vilken dokumentation som krävs i bokslutet.

Vi går också igenom de huvudsakliga reglerna och hur de ska användas. Du får också exempel på hur konteringen ska göras för förändringar av lagervärde.

Värderingen av produkter i arbete – PIA och pågående arbeten kännetecknas av behovet av att värdera hur mycket arbete som är nerlagt och arbetets värde. Vi går här igenom grunderna för hur det görs. Du får också en bild av när det enbart är en fråga om periodisering respektive när det är en lagerförändring.

Det finns flera möjligheter att justera vilken vinst som bolaget vill ta fram innan bolagsskatten beräknas. Det görs genom att använda s.k. obeskattade reserver i balansräkningen. I den här filmen behandlar vi de vanligaste möjligheterna som finns inom fyra begrepp, samt ger konteringsanvisningar.

1. Avsättningar – för garantiåtaganden.
2. Överavskrivningar – möjligheten att öka eller minska utrymmet för avskrivningar.
3. Periodiseringsfonder – årsvisa avsättningar eller återtag av tidigare avsättningar.
4. Koncernbidrag – att använda möjligheten att se koncernen som ett skattesubjekt.

I den här filmen visar vi hur du beräknar bolagsskatten. I det ingår att nu göra tillägg och avdrag för sådana kontoposter som inte är skattemässigt avdragsgilla eller inte är skattepliktiga. Vi visar hur du gör.

När skatten är beräknad och bokad görs det sista i bokslutet. Du ska boka om årets resultat mellan resultat- och balansräkningen och vi visar hur du konterar rätt.

Du får tips om vad som bör göras innan bokslut och dokumentation kan lämnas över till revisor eller ekonomichefen.

Slutligen gör vi en kort historisk resa till Venedig för att förklara begreppet ”att stänga boken”.