Koncernredovisning

I den här filmen ska vi kort besvara frågan om vad koncernredovisning egentligen är, vilka regelverk som styr samt se på några grundläggande principer. Vi kommer också att se på hur och när arbetet med koncernredovisningen startar, vem som behöver göra en koncernredovisning och det huvudsakliga innehållet.

Hur ser arbetsgången ut för att göra ett koncernbokslut och för att ställa samman en koncernredovisning? I den här filmen visar vi på en modell med nio steg för ett strukturerat och effektivt arbete.

I den här filmen beskriver vi en liten koncerns första år.  Filmen kommer ge dig en praktisk introduktion till arbetet med matriser för att göra elimineringar mellan moder- och dotterbolag, för de vanligaste händelserna mellan mor- och dotter.   I matrisen finns ett antal kolumner för elimineringar. Var och en för skilda typer av dessa elimineringar för att skapa överblick.

I den här filmen ser vi på vår koncerns andra verksamhetsår. Nu har det tillkommit nya händelser mellan mor- och dotter som behöver elimineras. Vi utökar matrisen med nya kolumner för att hantera elimineringar för internvinster, skatter på dessa samt interna räntor.

I filmen har det tredje verksamhetsåret gått och det är dags för att hantera nya typer av händelser mellan mor- och dotterbolag. Moderbolaget har fått utdelning från dotterbolaget, vilket måste elimineras och vi ser på hur det görs. Både moder- och dotterbolag har gjort avsättningar till obeskattade reserver och vi går igenom hur detta hanteras i koncernens redovisning. Där måste  vi fördela de obeskattade reserverna till en skattedel och till en del som eget kapital. Vi ser också på hur man hanterar eget kapital som inte kan delas ut.

I den här filmen visar vi hur en förvärvsanalys görs i vår exempelkoncern och hur koncernbokslutet upprättas för dess fjärde verksamhetsår. Nytt för detta år är att innehavet i det nya dotterbolaget, DB2 ska elimineras. Vi visar hur andelen i DB2 elimineras och hur aktiekapital och balanserad vinst hanteras. Du får också se hur övervärde på mark kan bokas som en anläggningstillgång samt bokning av uppskjuten skatt. Avsättningar till obeskattade reserver behöver också elimineras med effekt på uppskjuten skatt.

I filmen går vi igenom kriterierna för när ett bolag är ett dotterbolag och visar hur du kan hantera minoritetsintressen. Även om en mindre del av ett dotterföretag ägs av minoriteten så ska ska dotterföretagets samtliga tillgångar och skulder ingå i koncernens balansräkning. Du får se hur du ska redovisa minoritetsintresset i koncernbalansräkningen. Vi upprättar en förvärvsanalys med hänsyn till att det finns ett minoritetsintresse. Samt tar fram de värden som behövs för att gå vidare och se läget omedelbart efter förvärvet samt kunna göra de elimineringar som behövs i koncernens balansräkning.

I den här filmen ska vi se hur vår koncern under sitt femte år hanterar ett förvärv av ett dotterbolag, där säljaren behåller en minoritetspost. Koncernen börjar bli rätt så omfattande, och vi går igenom de olika stegen som krävs. Vi upprättar en förvärvsanalys, och genomför en serie elimineringar för att bl.a. boka bort andelar i dotterbolag, hantera minoritetsandelar och gör kontroller för att se att vi eliminerat alla interna skulder och fordringar.

I filmen beskrivs hur en verksamhet som ägs i utlandet behandlas i koncernredovisningen med fokus på hantering av variationer i valutakurser som hanteras genom beräkning av omräkningsdifferenser. I filmserien behandlar vi ägande av verksamheter i utlandet. Problemet som uppstår när vi har ägande i utlandet är vilken valutakurs som ska användas vid omräkning och hur effekterna av kursförändringar ska redovisas. Vi ser på begreppen anskaffningskurs, snittkurs och balansdagskurs och när respektive hur de används.

I den här filmen ska vi se på hanteringen av ett utländskt DB, med ett fokus på beräkning av omräkningsdifferenser. Du kan följa genomgången i excel-boken du kan ladda ner på Meritgo-sajten. Se fliken DB4 Utländskt DB.

Vi upprättar en förvärvsanalys där vi räknar om balansräkningen i DB4 till förvärvskursen. Eftersom DB4 är ett utländskt bolag gör vi en omräkning av resultaträkning till snittkurs och balansräkning till balansdagskurs. I balansräkningen ser vi att den inte balanserar vilket vi löser genom att preliminärt föra in en omräkningsdifferens.

Därefter kontrollerar vi värdet genom en kontrollberäkning med hjälp av summera omräkningsdifferensen för IB Eget kapital plus omräkningsdifferensen för förändring av eget kapital. Slutligen gör vi också en kontroll av att det egna kapitalet stämmer med den nya posten för omräkningsdifferensen.

I denna film ska vi titta närmare på vad som händer när man avyttrar ett dotterföretag. Beroende på om vi ser avyttringen ur moderföretagets eller koncernens perspektiv är det olika objekt som är föremål för analysen. Vid en avyttring av ett dotterföretag behöver vi alltid hantera bägge perspektiven och vi visar hur detta går till.

När ett dotterföretag avyttras under räkenskapsåret tillkommer frågan om hur det intjänade resultatet fram till avyttringstidpunkten ska redovisas. En annan komplikation som kan uppkomma vid avyttring är då objektet är ett utländskt dotterföretag. Vi visar också hur ackumulerade omräkningsdifferenser ska redovisas i resultaträkningen som en del av rearesultatet. Beroende på om vi beräknar rearesultatet ur moderbolaget eller koncernens perspektiv blir arbetsgången olika, som vi går igenom. Vid beräkning ur koncernens perspektiv så kan det uppstå en skillnad mot moderbolagets, och du får se hur detta görs.

I filmen ska vi se på effekterna av en avyttring av dotterbolaget DB2 i vår exempelkoncern. Under år 7 avyttrar vår koncern dotterföretaget DB2. Här uppstår situationen att balansräkningen saknar värden då bolaget är sålt. Vi går igenom moderbolagets respektive koncernens perspektiv för beräkning av rearesultatet. Vi ser även hur de förvärvselimineringar som tidigare gjorts läggs tillbaka samt hur vi hanterar den tomma balansräkningen. Därefter görs eliminering för koncernen för att hantera skillnader i det beräknade rearesultatet visavi moderbolaget. Som vanligt avslutar vi med en kontroll av att allt stämmer.

I denna film beskrivs hur en kassaflödesanalys för en koncern upprättas och vad som blir speciellt i en koncern. Att göra en kassaflödesanalys för en koncern är i grunden samma sak som att göra den för ett enskilt företag, vilket finns beskrivet i den separata filmserien om Kassaflöde. Det finns dock två områden som är särskilt problematiska när en kassaflödesanalys upprättas för en koncern. Det första är hanteringen av förvärv respektive försäljningar av företag och det andra är hanteringen av valutakursförändringar.

Analysen delas in i tre kategorier

1. Kassaflöde från den löpande verksamheten
2. Kassaflöde från investeringsverksamheten
3. Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Summan av dessa blir periodens kassaflöde som sammantaget ska vara lika med förändringen av kassa och bank och vi går igenom hur beräkningarna ska göras.

I den här filmen ska vi nu fortsätta med vår exempelkoncern för att upprätta koncernens kassaflödesanalys. I den nedladdningsbara Excel-matrisen på MeritGo-sajten kan du följa genomgången på flikarna för ÅR7 samt flikarna om kassaflöde längst till höger.

Den kommer omfatta kategorierna

1. Löpande verksamhet
2. Investeringsverksamhet
3. Finansieringsverksamhet

I exemplet visas hur vi hanterar försäljningen av Dotterbolag 2. Något som först kommer få effekter i beräkningen av löpande verksamhet för att därefter även påverka investeringsverksamhetens värden. Vi ser hur förändringar av olika balansposter påverkar samt effekterna av omräkningsdifferenser. Slutligen gör vi en kontroll mot kassa och bank.  Verkligheten är vanligen mer komplex än i detta exempel, vilket  ofta gör att kontrollavstämningar inte stämmer lika lättsamt som här.